I dessa tider av isolering och social distansering så ökar ensamheten. Detta drabbar riskgrupperna hårdast och vi vet inte heller hur länge detta kommer att pågå. Vi lever längre idag och det är fler och fler som är på andra sidan 70-år. Fantastiska framsteg inom forskningen och hälso- och sjukvården har gjort det möjligt för oss att leva längre och den förväntade livslängden kryper stadigt uppåt. En del pratar om att en ”silvertsunami” är här.
Behovet av hemtjänst och fler seniorboenden ökar i samma takt som antalet äldre. I SKL:s rekryteringsrapport från 2018 framgår att välfärden kommer att behöva öka antalet anställda med knappt 200 000 personer fram till 2026. Behovsökning och pensionsavgångar sammantaget fram till 2026 summeras till 508 000 personer. Ett område där behovet är särskilt stort är äldreomsorgen.
Givet detta måste vi titta på alternativa lösningar för att säkra en god omsorg. Det är oroande att implementeringen av ny teknik är eftersatt inom äldreomsorgen. Det är viktigt att komma ihåg att det inte handlar om att helt byta ut personal mot robotar, den mänskliga faktorn inom omsorgen går inte att ersätta. Det handlar om att frigöra resurser som kan användas på ett smartare sätt.
Hemtjänst i det egna hemmet kostar svenska kommuner drygt 22 000 kr i snitt per brukare. Kostnaden för en person som bor i ett särskilt boende är cirka 74 000 kr per månad. Samhällskostnaderna skulle kunna minskas rejält om fler äldre kunde bo kvar hemma längre och om hemtjänsten kunde avlastas. Välfärdsteknik för hemmet är en av nycklarna för att det ska vara möjligt.
En sådan välfärdsteknisk produkt är trygghetskameran. Istället för att hemtjänstpersonal ska åka ut på natten kan tillsyn för många brukare ske genom kamera. Användarna får större frihet och kan styra över sin vardag. Många med nattillsyn känner att fysisk tillsyn kan vara störande och oroande, vilket undviks med trygghetskameran. Bättre nattsömn kan ge mer ork och energi under dagarna och kan ur ett längre perspektiv leda till ökad självständighet.
Dessutom spar trygghetskamerorna tid för personalen och pengar för kommunen. I Socialstyrelsens kartläggning sparar kommunerna mellan 10 000 och 30 000 kronor per person och år när trygghetskameror används för den nattliga tillsynen av personer som inte behöver andra insatser. Pengar som istället kan användas till att, på andra sätt, öka de äldres livskvalitet. Och trygghetskameror är bara en produkt, det finns många fler som kan bidra.
I vår rapport Tech as a solution to the silver tsunami har vi identifierat fyra områden som är viktiga för att tekniken ska kunna vara en del av lösningen.
Lyckas vi adressera dessa områden på ett bra sätt är vi ett steg närmare en långsiktig lösning på de utmaningar vi står inför med en åldrande befolkning. Tekniken har en avgörande roll att spela för att kunna lösa bemanning och att bemanna där det verkligen behövs men också för att erbjuda direkt kontakt utan att ha fysisk kontakt. Pandemin har påskyndat behovet av en omställning vi hade behövt göra ändå. Låt oss nu fånga tillfället och börja använda smart teknik för att hjälpa våra äldre. Silverstsunamin är här, det finns ingen tid att vänta.
Copyright © 2015 Doro AB. All rights reserved
